Nyligen så slogs mina låga förväntningar än mer med häpnad än jag trodde vore möjligt, när en tatuerare som är ökänd för sina dåliga tatueringar och allt annat än acceptabla hygien ylade i media att man måste "sätta åt oseriösa hemmakörare" för guds skull! två av mina kunder fick ta antibiotika kurer för att bli av med stora infektioner som täckt hela tatueringen, andra har fått extremt dåligt utförda tatueringar för personen ifråga inte var "intresserad" av den typen av motiv
man bara suckar och slår sig för pannan, det verkar som det primära nuförtiden inte är att vara bra utan säga att man är bra så får det räcka, det känns som om det vore likt mer nazi-tysklands propagandakampanjer; att folk ska indoktrineras till den milda grad att man inte ifrågasätter; media ljuger ju aldrig eller är vinklad till någons fördel?
ibland säger man att det var bättre förr, i den här branchen är det faktiskt sant; för mindre än tio år sedan hade man en ansvarskänsla för det man höll på med; nu verkar det som det faller mer och mer bort till förmån för profitintresset, där kunden blir mer sekundärt, allt ska kosta mindre, både vid färger, smycken och allt annat material för att vinstmarginalen ska bli optimal, istället för att använda det som är bäst som använder man det som är enklast/billigast.
Men men, man får se hur alla tokiga saker lägger sig, det känns mest som ett storm i ett vattenglas; man är mest intresserad att lyfta fram sig själv i bättre dager än att verkligen hjälpa till att höja standarden :/
