tisdag 28 oktober 2014

Piercinglärlingar ?

Det är många som frågar om lärlingskap och vart man kan lära sig pierca, så jag lägger upp en liten länk som kanske kan ge någon av er chansen!


http://www.calmbodymod.com/blog/ nyligen så las det upp en one of a kind möjlighet för er som är intresserade att bli lärlingar, nämligen att CALM i stockholm söker en person som lärling, för er som inte vet vilka CALM är så är det en piercing/kroppsmodifieringstudio, den drivs av ett par skickliga personer som nu vill utöka sin personal med ytterligare en person.

Det är sällan att lärlingsplatsers läggs ut till allmänheten, speciellt sådana som är faktiskt värda att ta, så för de som drömmer om att arbeta med piercing, hör av er till CALM med erat CV och introduktion, så kanske ni får chansen att börja jobba i en studio!

torsdag 2 oktober 2014

Piercingskicklighet? inte något som alltid är självklart...

Ibland så är det intressant hur gamla metoder som hyllas som den "yppersta" spetsen av piercingkunskap och det inte går att förbättra; när man snarare har funnit en acceptabel nivå av misslyckande.

nyligen gjorde jag om en av mina överläppspiercing som suttit snett i åratal; min metoder skiljer sig mycket från hur man då gjorde piercing och redan efter ett par dagar kände jag en stor skillnad, tack vare håltagningssätt, nåltyperna, smycketsmaterial och dess ytfinish samt inte minst eftervård med de mest ledande medicinska produkterna för sticksår/sårhåligheter i kroppen.

Min läppiercing gjordes på en av dåtidens mest ledande svenska studios och för ärligheten skull så var allt lite mera primitivt på den tiden, det trista är att nu nästan 20 år senare så gör man fortfarande på samma sätt med lite olika trender inom rengöring, iallafall har det gått framåt med att man äntligen fattat att man bara ska understödja kroppens läkning och rengöringsmedlet inte får vara vävnadsirriterande(antibakteriella handtvätt som sårrengöring, vem fick den briljanta ideen)

Man kan även se sk "backlashes" när folk går tillbaks till mera primitiva metoder och hypar upp dem som "bättre" medans egentligen som bäst är likvärda, som sämst mycket mera problematiska än nödvändig, många gånger har det blivit viktigare att profilera sig som "udda och extrem" än sund och självkritisk.

men men, får fortsätta att föra statistik, forska i relevanta ämnen och hoppas man kan göra det än bättre i framtiden :)

onsdag 1 oktober 2014

Träsmycken? inte så bra alltid.....

En av de rykten som finns är att träsmycken är en av de "snälla" materialen för kroppen, speciellt för folk som är känsliga och lider av allergier, en gång i tiden så kanske stämde det men nuförtiden så bör man alltid se upp när man ska köpa smycket; den ökad konkuransen inom tillverkaren av smycken gör att allt fler problem uppstår eftersom träet inte behandlas korrekt för att kunna bära i kroppen under en längre tid.

Många trätyper, först och främst "ädelträerna" är allergena(dvs kan utlösa allergiska reaktioner) en del rentutav frätande, för att undvika det problemet så måste man på något sätt stabilisera träet så det inte suger åt sig fukt; inte bara att det stoppar materialet från att lösa ut sig utan även att träets fibrer inte reser sig.
förr så använde man en mycket effektivt metod med att man doppade de i någon form av olja som trängde in och blockerar träets förmåga att suga åt sig fukt. om det är korrekt utförd så blir det en mycket beständig metod som håller det i åratal, den är dock omständig och kräver en längre hantering  till man får en färdig produkt.

Det som är vanligare nu är att man täcker träet med lack som bildar en barriär mellan träet och bäraren, det går snabbt att applicera och underlättare att polera upp en fin, slät yta.
nackdelen är att träet är ett levande material som krymper och växer, något som lacken inte klarar utan får små sprickor i sig, som senare fukt kan tränga in i, när det senare börjar svettas ur så pressas det ut genom materialet och förvärrar sprickorna, med tiden gör det helt enkelt materialet instabilt och en möjligt källa till allergi.

De sämsta formerna är inte ens behandlade överhuvudtaget; de är bara slätpolerade och sandpapprade vilket gör att de snabbt får problemet att träfibrer kan resa sig, på mera kompakta ädelträer så är just detta inte ett så stort bekymmer. den större faran är att materialet snabbt löser ut sig och kan sugas upp i porerna vilket kan leverera en kraftig allergisk reaktion på kort tid, som bilden ovan visar, från att pluggen sättes i tog det inte så lång tid innan örat svullnad upp till den dubbla tjockleken och blev helt "stelt" hålet urpsrungliga storlek är mycket större än bilden visar; svullnaden har fått det att kraftigt dragit ihop sig, man kan även se hur huden reagerat bakom örat där materialet legat mot den.

Så när folk köper billiga träsmycken via utländska köpsidor; var försiktigt och undvik de mörkbruna, svarta och brun/svarta materialen, när det är ädelträ så kan man få mer än det man betalt för!